Feliway

En generell term som beskriver de beteendesvar som hänger samman med känslor av hot, försvar och attack

Avsättandet av avföring på horisontella ytor i markeringssyfte. Katten gör inget försök att täcka över avföringen och placerar den gärna på i ögonfallande platser.

Kemiska doftsignaler producerade av ett djur för kommunikation med andra individer av samma art.

Användandet av syntetiskt framställda analoger av kemiska signaler (producerade av djur för kommunikation mellan artfränder), för att förebygga eller hantera beteendeproblem.

Den aktiva processen att föra in och bearbeta doftinformation via det vomeronasala organet.

Beteendet att putsa och tvätta sig, här riktat till en annan individ. Katter använder gemensamhetsputsning för att konfirmera banden mellan katter tillhörande samma sociala grupp. Gemensamhetsputsning är ett symetriskt beteende där båda individerna bidrar lika mycket i det beteendemässiga samspelet.

Beteendet att stryka sig mot något, här riktat till en annan individ. Detta är ett asymmetriskt beteende där en individ agerar (stryker) och en annan individ är mottagare.

De flesta katter har inte fysisk kontakt när de initialt hälsar på varandra. Ett vanligt hälsningsbeteende omfattar en kort vokal ’drill’ med stängd mun, långsamma ögonblinkningar och ett närmande av katterna emellan med svansarna hållna rakt upp i luften. Efter hälsningen kan katterna sitta ner bredvid varandra en kort stund innan de går var sin väg.

Beteendesekvens som hänger samman med uppsökning, infångande och dödande av ett potentiellt byte.

Beteendet att klösa med framtassarna på vertikala och horisontella ytor. Beteendet är helt funktionellt i vilt tillstånd och leder till att trubbiga klokapslar fälls samt att katten tränar sin klösfunktion. Det kan även användas som ett markeringsbeteende som leder till både visuella och doftrelaterade signaler på ytan i fråga.

Katter som har en god relation (vilket visas genom gemensamhetsputsning, gemensamhetsstrykning och hälsningsbeteenden) kan ofta leka med varandra. Leken kan te sig ganska fysisk och aggressiv för ägaren, men katterna visar varandra genom metakommunikation att det är fråga om lek.

The use of chemical signals to communicate to other members of the species and to increase the confidence of the individual. Marking may be used in the context of territorial identification as well as in situations of emotional challenge.
Användandet av kemiska signaler för att kommunicera med medlemmar av samma art, samt för att öka självkänslan hos individen. Markeringar används vid såväl territorie identifikation som i situationer av emotionell utmaning.

Katter använder speciella signaler för att ändra betydelsen av vad de gör. Lek skulle av en annan katt kunna tolkas som en aggression, om det inte vore för denna ”metakommunikation”. Kroppshållning och ansiktsuttryck ger viktiga signaler. Om en katt exempelvis håller munnen öppen men döljer tänderna och huvudet böjt åt ena sidan uttrycker den lekfullhet.

Avsättandet av urin på horisontella ytor i markeringssyfte (vid vertikal markering, se urinmarkering). Katten intar vanligtvis en hukande kroppsställning och avsätter små urinmängder på ytan.

Ett fysiologisk och beteendemässigt svar/reaktion på fara, oavsett om den är verklig eller inbillad.

En överdriven form av rengöringsbeteende under vilken katten kan avlägsna stora mängder päls och även skada huden. Orsaken till beteendet måste utredas från fall till fall, men ofta finns emotionella störningar som oro och/eller rädsla med i orsakssammanhanget.

Katter stretchar ofta när de har sovit. Ofta klöser de samtidigt med klorna på en horisontell eller vertikal yta, vilket kan misstas för klösmarkering.

Ett geografiskt avgränsat område av värde för individen då det innehåller viktiga resurser som föda, skydd och sociala kontakter.

Sprayandet av urin på vertikala ytor i markeringssyfte. Katten står på ett karakteristiskt sätt och riktar urinstrålen så att den urinen hamnar på lagom ”noshöjd” för andra katter som avläser markeringen.

Användandet av vokala signaler för att kommunicera med artfränder eller medlemmar av en annan art. Kattens vokala signaler kan indelas i tre kategorier beroende på hur de uppkommer. Så produceras till exempel spinnande och drillande ljud med öppen mun, mjaoanden med en mun som långsamt stängs och defensiva vokaliseringar såsom hissningar och fräsanden med munnen i en fixerad position.

Två epitelklädda håligheter, en på varje sida av näshålans skiljevägg. Luften får tillträde genom två öppningar placerade bakom överkäkens främre tandrad.